Nä, det kan man inte.

Är så trött på Dirty Diaries-projektet. Är så trött på att som feminist få orden lagda i min mun. Jag behöver inget jävla statligt projekt för att onanera. Det är säkert en skitnajs film, den belyser säkert jättebra grejer, men varför kalla det feministisk porr? Måste jag ha en speciell porr som feminist? Nä, det måste jag inte. Jag har minsann klarat mig utmärkt med “tråkiga” streamade porrfilmer på redtube hittills, så jag tänker minsann fortsätta med det.

Var det nån som lyssnade på Kvällspasset (här) för ett tag sen? Två kvinner, Joanna Rytel och Ingrid Ryberg, som deltog i Dirty Diaries-projektet var med och pratade om feministisk porr och om deras bidrag.

Henrik Torehammar frågar vad som skiljer den feministiska porren från den “vanliga” porren. För det första säger dom, så är det inte en “snubbe” bakom kameran.

Krav ett är alltså att det är en kvinna som producerar. Kan någon förklara för mig varför det här är så viktigt? Måste koncentrationen hållas vid vilket kön man har? Trodde vi (feministerna, asså) var ute efter lite av motsatsen, men ok.

Sedan pratar dom om maktbalansen mellan könen, i en och samma film. Maktbalansen bör vara jämn, både man och kvinna ska vara i underläge under filmens gång. Vad menas med underläge vet jag inte riktigt, för detta redogörs inte. Men om jag bara ska anta vad som menas med underläge kan jag tänka mig vad som brukar kallas för underläge. Kanske när kvinnan suger litte kuk, blir penetrerad mycket, och är i underläge (för det är att vara i underläge när man blir penetrerad, elelr hur?).  Eller så omsluter hon honom, eller? Nä, hon är i underläge ja, penetrerrrring ja.

Den ena kvinnan som är med i diskussionen har gjort Flasher girl (om jag uppfattade det rätt) som handlar om en kvinnlig blottare. Hon “Bjuder folk på fitta i det offentliga rummet”. Hon tar patent på att äckla sig offentligt. Hon som gjorde filmen  tyckte att det var gött att få utsätta män för obehag, få känna att hon hade makt för en gångs skull. Sedan kommer diskussionen till att detta kanske kan ses som hämndfeminism, att nu ska minsann männen få känna på vad vi kvinnor har fått stå ut med så länge. Kanske det, tycker Flasher girl-tjejen, men då får dom tycka det. Hon tänker inte förklara sig, hon tänker inte utbilda män gratis, minsann.

Det är lite synd att hon inte berättar varför det var viktigt att göra den här blottarfilmen med en kvinnlig blottare. Jag förstår det nämligen inte. Jag tror att det kan vara viktigt att förklara sig när man gör en sådan film, inte minst för att inte svärta ner den redan svarta feminismen ytterligare. Om någon vet varför det är gött att utsätta män för obehag, och varför detta är en feministisk handling så får ni gärna höra av er. Jag är lite tom här.

Feministisk porr alltså. Ny vinklar, nya sätt, bryta nya tabun. Man ska bli kåt, man ska komma. Den vanliga porren är nämligen tråkig.

Hurra för feminismen, fler kvinnor bakom kamerorna!

Shit vilka steg framåt vi tar.

Liknande inlägg:

1. Varför man nu ens skulle vilja ligga med en feminist är för mig oklart. Det är OKLART! Hihi den här mannen Stefan Jensen är verkligen smartare än...
2. Nu är det JAG ska ska omsluta DIG, inte DU som ska penterera MIG! Läste en ganska intressant grej i Den ensamma fallosen av...
3. Välkommen hem från Kina gubben. Nu ska vi ha sex varje dag i ett helt år. Kul va!!!!!!!!! Jag har funderat på det där med schemalagt sex. Charla...

“Fallosen är kraftfull och mäktig som symbol för maskulin sexualitet just för att den inte bara ses som en penis, utan som en metafor för auktoritet, för makt och mystik. Eller rättare sagt: fallosen är en typ av penis, den erekta, den hårda, den kraftfulla: den som ska liknas vid maskiner och vid vapen, den som “stöter” och “skjuter”.

Det här har också betydelse för hur vi lär oss tolka och förstå penisen som den ständigt aktiva parten, den penetrerande. Det är i sig intressant hur stark denna koppling är, att den och inte vaginan är den som “gör”. Den “går in” och i detta ska aktiviteten ligga medan vaginan “tar emot”. Detta förhållande skulle naturligtvis, som Sara Höjgaard Cawood påpekar, kunna förstås tvärtom, även om det är svårt att tänka helt om kring något så invant. När handen håller om ett glas ser vi handen som den “görande” och inte glaset som håller handen.

Det som omsluter skulle likaväl kunna tolkas som den “görande” parten, alltså vaginan som aktivit tar och håller penisen.”

Intressant va? Kan väl inte bara vara jag som inte tänkt på detta förut?

Låna eller köp boken, mycket intressant läsning. Har visserligen inte slukat hela än, men det är på g.

Liknande inlägg:

1. Kan jag inte bara få smeka min feministiska mus ifred? Alltså. Man kan inte dela upp porr som bra och...
2. - ah vänta lite, ska bara ringa hallå p3 och säga att jag är en idiot Brukar lyssna på radio när jag jobbar. Sveriges Radio. P3....
3. hehe husesyn och här är garderoben och öööööhh, jag kommer inte få kuk på en månad? hehe...

Jag är lite nyfiken på detta. Jag vet att jag har läst om det här förut och avfärdat det som idioti. Men nu känner jag att det kanske inte behöver vara så dumt ändå.

Det handlar inte om att jag och killen har sex sällan eller att det är dåligt när vi har det. Det handlar inte heller om något maktspel (vad jag vet och tror om mig själv, i alla fall). Jag vet bara själv att min lust ökar om jag är på’t ofta, ofta, ofta. Samtidigt vet jag att jag gärna blir lite lat. Jag vill egentligen knulla, men jag bara orkar inte. Ibland finns det ju en, så att säga, riktig anledning till varför jag inte orkar, men ofta tror jag att det egentligen är lathet. Det blir ju något av en ond cirkel. Desto färre gånger jag har sex desto latare blir jag, och ju latare jag blir desto färre gånger orkar jag ha sex.

Åh, vad löjligt att jag känner att jag behöver försvara mitt sexliv innan någon ens har angripit det. Men det är väl lite för killens skull också. Säger jag inget om hurvida vårt sexliv är så kommer det ju säkerligen antas att jag inte är nöjd och att han inte kan tillfredsställa mina behov. Så är det alltså inte. Och det är på något sätt viktigt för mig att påpeka, för jag anser inte att man har någon egentligen rätt att klaga på sitt sexliv (i sin blogg) och samtidigt inte göra något åt det. Det är lite som att inte kunna framkalla en orgasm tillsammans med endast sig själv (och tillbehör i plast om man nu vill det), och sen förvänta sig att någon annan ska förstå sig på din kropp bättre än du själv gör. Att förklara hur det ligger till hör alltså ihop lite med min stolthet. Ja, jag vet vad som får mig att komma och inte! Om orgasm är kvalitetsstämpeln så har jag ett kvalitativt sexliv.

Hursomhelst. Jag tänker att schemalagt sex kanske kan råda bot på den här latheten jag sysslar med. Vill inte ge det i någon slags present till min kille, för det är ju inte bara för hans skull detta schemalagda älskog skulle tas i bruk. Det är ju i huvudsak för min egen skull. ÅH vad egoistiskt. Ja, OCH?

Nu kanske någon undrar vad det är för fel på att vara lite lat? Att ha sex bara ganska ofta? Inga fel alls, kör på du bara. Men jag vill se om det verkligen är så jag vill ha det, för det känns inte riktigt som det just nu. Och visar det sig att jag trivs bättre med att vara lat så kan man ju alltid riva schemat i tu. Och just det! Vart är min killes åsikter om allt det här? Jo, dom är i Kina. Om två dagar kommer dom hem. Han också, då.

Den här Charla Muller gav ju bort ett helt år av sex. Men man kanske inte måste ta det så långt som ett helt år. Det är ju trots allt väldigt lång tid. Eller? Alltså, borde det inte flyta på av sig självt sedan? Man kanske får ta det kvartalsvis. Månadsvis? Veckovis?

Jag menar inte att jag eller min kille inte ska kunna säga nej du vännen, idag har jag fan ingen lust, förresten ser du förjävlig ut i dom där trosera (haha *skoja* om det där sista). Jag menar bara att det kanske kan vara bra att fråga sig en gång till varför jag egentligen inte har lust idag. Kanske skulle jag slutat spela Mafia Wars lite tidigare, så jag inte struntar i att unna mig litte göttgött för att jag är trött?

Vad jag vill förändra är alltså mig själv. Jag vill komma över den där lathetsgrejen jag håller på med. Kan detta vara en bra grej?

Var det nån som hängde med eller blev det bara en försvarstal mot ett inbillat angrepp på mitt sexliv?

Och framförallt, är det någon där ute som har testat?

Tror jag har ställt mina tusen frågor nu?

Liknande inlägg:

1. nä förlåt grabbar hehe *ledsen smiley* Moa says (22:26): http://sugen6.blogspot.com/?zx=766a5b956cdbe35a hahahaha så jävla bra beskrivning lite...
2. ochjagba.se ställer till med frågestund En del bloggare frågar sina läsare vad dom vill läsa...
3. Den eviga frågan: Vem bär ansvaret? Kampanjen Stoppa Langningen gör mig så jävla förbannad. Såg i...

Mia Engberg har gjort en lesbisk mjukrulle (Selma & Sofie) förut. PRO har tydligen använt den i helgkurser, så hon har nog rätt när hon säger att filmen nog inte blev så porrig ändå. Nu försöker hon igen. Frågan vad kvinnlig sexualitet och njutning är skall besvaras i “Dirty Diaries”. Hon har tagit hjälp av tolv stycken kvinnor och en man (obs! Ester Martin identifierar sig som både man och kvinna, så det var OK.) som har fått göra ett kortfilmsbidrag var.

“-Om man köper den här dvd:n och tror att man ska få en vanlig runkrulle så blir man nog besviken, säger hon.”

Missförstå mig helst inte. Jag tycker att det är najs att det kommer ett annat perspektiv på kvinnans sexualitet. Det behövs alltid. Även för män, skulle jag vilja påstå. Men jag blir så irriterad när det ska kallas feministisk porr. Måste det vara så jävla djupt och analytiskt så fort det skall göras porrfilm för feminister? Vill feminister aldrig tokonna? Ärligt nu?

Mia Engberg menar att den största skillnaden mellan feministisk porr, och vanlig porr är det ekonomiska biten. Alla inblandade i hennes porrfilm delar lika på den ekonomiska vinsten “så att inte en gubbe tjänar massa pengar på någon annans, oftast kvinnas, kropp”. Den ekonomiska situationen i den vanliga porrfilmsvärlden är inte så, menar hon. Jag förstår att dela lika-tanken inte riktigt existerar i porrfilmsbranschen. Den existerar väl egentligen inte i speciellt många branscher. Finner det lite intressant att hon nämner att det är ju en “gubbe” som tjänar pengar på en “kvinnas kropp”. Jag undrar om det hade varit annorlunda om den här “gubben” hade varit en kvinna istället. För jag tolkar det som att så fort en “gubbe” tjänar pengar på en kvinna är det kvinnoförtryck, men jag tror att situationen hade varit helt annorlunda om det hade varit just en kvinna som tagit större delen av vinsten för porrfilmen. Fortfarande tjänar någon pengar på någon, som inom de flesta branscher, men vi ska skilja på kön och kön. En sak är fulare när det ena könet gör det, än när det andra gör samma sak. Detta trots att hon tidigare i artikeln säger att feminsimen fastnat i kriget mellan könen, men att hon nu vill vidga diskussionen till kriget mot könen. Lyckat.

Mia Engberg säger  ”- Att jämföra “Dirty diaries” med vanlig porr är ungefär som att likställa en konstinstallation med en dokusåpa. Vi har velat göra konstnärligt intressant film som också kan vara sexuellt upphetsande.”

“Dirty Diaries” har fått 350 000 kronor från Svenska filminstitutet. Hade velat se en man få det stödet för ett porrfilmsprojekt! Men, Mia Engbergs film saknar ju tydligen inte “konstnärlig höjd” bara för att den handlar om sex och sexualitet. Och det är ju jävligt tur, för vem fan vill att Svenska filminstituetet ska betala 350 000 spänn för en simpel “runkrulle”?

Jag. För ska jag kolla på porr ska jag fan tokonna. Inte analysera min sexualitet och gå på konstutställning samtidigt.

Liknande inlägg:

1. Angående DNs artikelserie om spelande tjejer “Varför behöver tjejer hjälp med ALLT?! Inte ens spela...
2. - ah vänta lite, ska bara ringa hallå p3 och säga att jag är en idiot Brukar lyssna på radio när jag jobbar. Sveriges Radio. P3....
3. Kartan avslöjar Klockan var 06:10. Kartan började dagen med avslöjanden: Idag...

Jag tänkte på det här med pornografi. Porrfilm. Sex på film.
För mig som feminist, förespråkare av sex i riklig mängd och kvinna är det en ganska svår fråga. Jag har länge varit kluven. Men jag skulle vilja reda ut det. Jag gör ett försök här, och sen får du gärna hjälpa mig på traven om du känner att jag missat något (ämnet är trots allt brett.)

Först vill jag bara säga att det alltid finns undantag. Sedan vill jag påpeka att det här är mina egna erfarenheter, som jag redogör här, och de sträcker sig inte speciellt långt. Jag vill också säga att jag till största del tittat på heterosexuell porrfilm. Det vill säga sexuella handlingar utförda mellan man och kvinna (eller män och kvinnor). Därför kan jag inte uttala mig om andra filmer, mer än dess existens.

Jag tycker att tanke och handling är skilda saker. Tankar kan aldrig vara ett brott eller något fult. Det är först när tankarna blir handlingar som det kan ses som något negativt.
Med det sagt kan jag gå vidare till att påstå att man inte kan styra över vad man tänker på för att bli upphetsad. Blir man våt i trosorna eller hård av att tänka på svarta kukar, våldtäkt, dubbelmackor eller minimala bröst, så blir man.

Jag tycker inte att man ska behöva styra över vad som gör en upphetsad. Jag ser heller ingen anledning till varför man ska behöva styra över det. Tankar kan som sagt inte vara något ont eller fult. Att man ska skämmas över vad man blir kåt över, eller att vara kåt överhuvudtaget, är farligt. Då tar vi ett stort steg tillbaka i utvecklingen. Så fort sex blir något fult, hamnar vi på svag is. Sex och tabu är en farlig kombination tror jag.
(Men: Jag försvarar varken barnpornografi, eller pornografi där djur är inblandade. Varför – undrar du? Alla parter är inte med frivilligt. Och det påstår jag å det strängaste. Tänker du på något av det, kul för dig. Så länge det inte tas i bruk, är det inget brott.)

Trots att jag tycker att man inte skall behöva skämmas över vad som gör en kåt, så är det precis vad jag har gjort. Jag har generats och låtsas som ingenting. Slätat över. Men nu säger jag det en gång för alla: Jag tänder på porrfilm.
Men varför har jag skämts så?

Min första riktiga kontakt med porrfilm var väl egentligen inte så upphetsande. Runt tolvslaget sänds det ofta erotik på Canal+, och jag råkade zappa förbi en sådan film mitt i natten. Jag fick se gigantiska silikonbröst bli knullade av en gigantisk balle kompanjerat av smått hysteriska kvinno- och mansstön. Scenerna gav inte mersmak överhuvudtaget, snarare blev jag äcklad.
Något år senare när jag fick reda på att min dåvarande pojkvän tittade på porrfilm regelbundet återvände äcklet. Jag blev dessutom både arg och ledsen.

Varför reagerade jag som jag gjorde?
Äcklad, arg och ledsen blev jag för att min syn på porrfilm var färgad av radikal(?)feministernas åsikter om saken: Porren är gjord av män – för män. Porr är kvinnoförtryck och skall med näbbar och klor bekämpas.
Antagligen blev jag också äcklad av filmen och min pojkväns bruk därför att det jag sett var så främmande för mig. Dessutom kände jag mig otillräcklig. Vad saknade han i mig som kvinnorna på filmen kunde ge honom?

Det jag såg på filmen var totalt främmande för mig.
Kvinnan i min första porrupplevelse blev bröstknullad. Det var inget jag hade upplevt vid tidpunkten. Dels för att jag har så små tits, dels för att jag inte finner det speciellt upphetsande. Dessutom visades kvinnans kön upp, ogenerat och rakt på.
Jag ska vara ärlig. Jag brukar inte titta på min fitta, eller mitt rövhål heller för den delen, speciellt ofta. Faktum är att det är något genant för mig att titta eller att bli tittad på. I porrfilmens värld däremot finns det inget som heter genans. Där finns det ingen som skäms över sitt kön eller sina bröst, för det är dina verktyg i porrens värld.

Inget av det jag såg på filmen var normalt för mig.
Och där finns en liten ledtråd. Min egna sexualitet satte normen. Sådantdär som dom gör på film, som vi själva inte gör i sänghalmen, är onormalt. Kanske rent utav äckligt.
Det jag gillade satte alltså gränserna. Till följd satte jag gränser för min pojkväns lust. Han fick helt enkelt sluta titta på porrfilm, på grund av att jag var så upprörd och äcklad. Men varför ska jag säga vad som är rätt och fel? Varför ska min sexualitet sätta normen?

Det är dumt att bedöma porrfilm utifrån vad man själv tycker är nice och inte. Den personliga smaken hör egentligen inte hemma i diskussionen om porrfilm är kvinnoförtryck eller inte. Smaken är som baken. Vissa gillar att kedjas fast och bli piskade med läderpiskor, medan andra gillar att ha sex med lampan släckt. Jag kan inte avfärda det första som kvinnoförtryck när det återges på film, bara för att det inte faller mig i smaken. Det finns faktiskt kvinnor (och män) som gillar att smiskas, kedjas och kombinera smärta och lust. Liksom det finns kvinnor som gillar att ha flera män, bli sprutade i ansiktet och bli tuttknullade.

Idag kan jag se tillbaka på mina upprörda känslor med viss avsmak. Idag kan jag fråga mig själv hur jag kunde vara så dömande utan att ens ha tittat på porrfilm (mer än någon minut) själv. Jag visste helt enkelt inte vad det var jag fördömde. Det jag tyckte och kände baserades på “feministernas” åsikter om porren.
Dock, norm eller inte. Frågan jag ställde mig i pojkvännens porrfilmstittande var: Hur kunde min pojkvän respektera mig i sänghalmen, om han tände på filmer där kvinnor inte respekteras?

Film där kvinnor inte respekteras. Porr är enligt “feministerna” kvinnoförtryck. Eller?
Kvinnorna i porrfilmerna är kåta. Dom skäms inte över sina kroppar, sin sexualitet eller att ta för sig. Detta ses som något bra inom porrfilmen (tänk på alla kvinnor som “aldrig får nog” eller som vill ha så och så många män etc).

Hela tiden har jag tänkt att kvinnorna inte är där för sin egen skull. Men jag förstår inte varför jag envisas med att tro att kvinnorna i porrfilmerna inte är med på noterna fullt ut som männen. Varför tror jag att de kvinnorna inte kan vara kåta och vilja ha en redig kuk, när jag själv kan vara kåt och vill ha just kuk? Och varför envisas jag med att tro att de kvinnorna kan stå på sig själva mindre än vad jag själv kan? Vill dom inte vara med på film, så är dom väl inte det? Och varför antas det hela tiden att det är kvinnorna i porrfilmens värld som är offren?
Är inte det, om något, att göra kvinnorna till offer? Eller är det verkligen så att kvinnor inte kan vara kåta och tänka själva?
Nja.

Jag driver ingen “Men stackars männen”-kampanj, men faktum är att männen i heterofilmerna är inte porträtterade så vackert de heller (om man nu tycker att kvinnorna porträtteras sisådär). Ibland (oftast) ser man inte männens ansikten. De är beskurna till att vara en kuk och en kulpåse, liksom man kan tycka att kvinnorna är porträtterade som tre hål. Om man tycker att kvinnorna alltid är villiga (och att det är fel, varför det nu skulle vara fel…) så är det precis likadant med männen i porrfilmerna. Ständigt stånd, redo att knulla det dom kommer över.
Varken män eller kvinnor är porträtterade speciellt vackert, om man ska titta på porrfilmerna från den synvinkeln.

En sak jag själv reagerade på när jag började titta på porrfilm var exponeringen av fittan. Till en början tyckte jag att det var hemskt, och förtryckande. Varför sådant intresse för att visa upp kvinnans könsorgan?
Men nu har jag tänkt om lite… Vad i exponeringen av en kvinnas könsdelar är egentligen kvinnoförtryck? En fitta har väl alla kvinnor. Är det att den återges ogenerat på bild som gör det så förtryckande? Är det meningen att kvinnor inte skall vara stolta över sitt kön?

Antagligen är det så att större delen av porrfilmerna som produceras , produceras av män – för män. Heterosexualitet är överrepresenterat klotet runt, och jag lägger ingen värdering i det. Efterfrågan styr utbudet finns det något som heter. Det tror jag är ganska väl tillämpat på porrindustrin.
Just därför är det så nice med porr. Alla har vi olika smak. Olika normer. Därför finns alla smaker också bevarade. Kvinnor, män, bögar, flator, bisexuella, transor, allt i en salig blandning.
Dessutom ses skillnader som något bra i porrfilmens värld. Stora bröst, små bröst, en kula, tre kulor, stympad, vanilj eller lakrits – det finns en plats för alla i porrfilmshyllan.

(Varning för långt citat)
Petra Östergren slår huvudet på spiken i boken Porr, horor och feminister, när hon beskriver vad “porrmotståndarna” (som hon kallar dem) har för sexmoral. Vad som avgör vad som är bra och dåligt sex (bra och dålig porr):

“Det är inte bra att vagina penetreras av något annat än penis, som dildo, ett föremål eller en hand. Inte heller är det bra om penetration sker för ofta eller av för många personer. Att penis penetrerar något annat än vagina, som anus eller andra kroppsöppningar, är inte heller bra. Fetischistisk sex, som sadomasochism och som innehåller dominans, underkastelse, bondage, gummi, läder, rollspel, urin och avföring, är dåligt.
Sex får inte heller ske för ofta.
Vilka personer som inte borde vara sexuella är också tydligt. Det är inte bra att kvinnor som är gravida, tjocka eller har ett funktionshinder har sex. Porrmotståndare verkar också ogilla att äldre och överviktiga män är sexuella. Det är feta gamla gubbar som nämns som äckliga porrkonsumenter, aldrig unga snygga killar. Över huvud taget verkar det inte vara populärt med porr som visar andra människor än de som är relativt unga och snygga och har normalfungerande kroppar.
[…]
Det enda som inte porr- och prostitutionsmotståndare kritiserar är faktiskt penis-vaginala samlag som utförs av två jämnåriga heterosexuella individer utan fysiska skavanker i en stabil relation.”

Jag tror att det finns många som upprörs av den uppsluppna inställningen till sex inom porrindustrin. Att sex är ett jobb. Visst finns det dom som gör det för sexuellt tillfredsställelse, nöjet, eller har andra känslor inblandade. Men till största delen är det bara ett jobb. Sex är pengar.
För mig måste inte sex ha med kärlek att göra. Nu råkar jag vara nöjd i ett kärleksfullt förhållande, och har alltså sex med kärlek inblandat. Hade jag varit singel hade jag säkerligen haft sexuella kontakter utan några tankar på kärlek. Jag tror starkt på att man kan ha bra sex utan känslor inblandade, och jag ser ingen anledning till varför man inte skulle ha det.

Porrfilm återger det som händer i vart och vartannat hem, skillnaden är att det oftast inte är ett filmteam närvarande i alla hem. Eller?
Saken är den att den hemmaproducerade porrfilmen håller på att ta över framför de mer “professionella” filmerna. Youtube har numera porrsystrar i Redtube, Xtube, youporn etc etc. Svenska bloggen Ormen i Paradiset, är verklighet idag. Människor släpper in andra människor i deras sovrum (vardagsrum/kök/bilar). Gratis och frivilligt!
Är amatörporren den sexuella frigörelsen?

Porrfilm är trots allt ett himlans fint påfund. Den tar tillvara på allt det där som jag blir varm och härligt slipprig av. Varför, varför, varför skall jag avsäga mig något jag tycker så mycket om, och mår så bra av?

Så, varför har jag skämts så över mitt porrfilmsbruk?
Jo, jag har hela tiden blivit intalad att det jag egentligen gillade, borde jag inte gilla.
Faktum är dock att jag gillar det, och numera ser jag ingen anledning till varför inte jag inte borde. Jag känner mig inte förtryckt, och jag tror och hoppas att kvinnorna medverkandes i filmerna inte heller gör det.
Och vad var det nu min dåvarande pojkvän saknade hos mig, som han fann i porrfilmens värld? Jag kan naturligtvis inte tala för honom. Men jag kan tala för mig själv. Jag saknar ingenting i mitt och min pojkväns sexliv, jag ser bara porrfilmer som en extra krydda. Och jag gillar kryddig mat. ; )

Frågor? Tankar?
Vad tycker du?

Mer om pornografi:
Vill du läsa veta mer kan du göra som jag. Läs boken Porr, horor och feminister av Petra Östergren. Detta är en väldigt uppfriskande bok som tar upp pornografi och prostitution, och relationen till feminismen. Den har verkligen fått mig att tänka till, och formulera mina tankar. Du kommer troligtvis känna igen dig, härifrån.

Det är lite svårt att få en bild av porrindustrin för mig som står utanför, utan en tanke på att ge mig in. Men jag har läst Jenna Jamesonsbiografi Att älska som en porrstjärna skriven av Neil Strauss. Jenna Jameson är en av branschens mest välbetalda skådespelerskor. Även om hennes liv har varit allt annat än ett vaniljliv, så återger hon en ganska positiv bild av porrindustrin (fick jag känslan av).

Jag har även sett filmen Ett hål i mitt hjärta av Lukas Modysson (trailer). Det är en av de äckligaste filmer jag har sett, men det var å andra sidan några år sedan nu. På något sätt så tror jag dock inte att upplevelsen av filmen skulle förändras om jag såg om den. Filmen ger en bild av porrindustrin, och den är allt annat än glamorös.

Någon kanske tycker att det inte hör hemma här, men faktum är att det finns dem som kopplar våldtäkter till porrindustrin. Så läs En riktig våldtäktsman och Flickan och skulden, båda författade av Katarina Wennstam.
Eller Kort kjol skriven av Christina Wahldén. Alla tre behandlar ämnet våldtäkter.

Sist men inte minst. Wikipedia. En outtömlig kunskapskälla.

Liknande inlägg:

1. Fredagsspecialen: Till alla er pillertrillande kvinnor och alla ni andra Hallå där. Här följer ett inlägg från min gamla blogg...
2. Fredagsspecialen: Onani Detta är ett inlägg från mitt förra skötebarn good morning...
3. Fredagsspecialen: Bröst, näsor, komplex och ett fint mail som blev räddningen Det här är ett inlägg från min förra blogg good...