“Chansen att få jobb är nästan noll” Nej nej nej, ni har MISSFÖRSTÅTT. Herregud! Det finns en chans att få jobb, men dagens ungdomar är för lata och bortskämda för att ta den! Speciellt i Hofors. Mer: [den där jävla gratisgenerationen ska visst ha allt. jag undrar bara... av vilket överflöd?]

Nu har jag bestämt mig. Nu får det vara nog. Stötte bort mitt pizzasug igår för att ha råd. Idag ska jag färga och bleka håret. Vet ni hur mycket jag får lida för min utväxt? Tänk på vad många hissar som har speglar. Tänk på hur många gånger jag kollar mig själv i spegeln hemma varje dag. Nu vet ni!!!!!!! Jag får lida JÄMT.

Mvh Malin (obs Wik)

åhhh är helt matt i hela kroppen. dimmig i hela hjärnan. skulle sätta en tjuga på att jag har feber. sov i en liten pool av svett i natt. (obs min! hehe vaknade och kände på mitt härliga bröst. liksom över nyckelbenen och mellan tuttarna (bästa stället) det var helt blött! typ som sexiga brudar på film. fast jag var inte sexig. bara febrig och svettig.) sen gick jag upp klockan sex. sprang i trappor några timmar. du fattar ju säkert själv att det inte gjorde situationen bättre.

dricker hett vatten med citron och honung, har pyjamasbyxor, stinker vitlök och vill bara dö. nä det vill jag inte. men jag skulle gärna bli frisk.

mår faktiskt inte alls bra. varken kroppsligt eller själsligt. skulle ha gått till körskolan idag och fixat lektioner men jag orkade verkligen inte. så dålig person. hatar mig själv när jag visar tecken på svaghet. jag ser inte mig själv som en såndär svag person, ändå blir jag sjuk ibland, får ont i knäna ibland och gråter ofta. det stämmer inte med min självbild.

självbild. obs! suddig.

ps. mamma tror att risken är rätt stor att jag blir sjuk i grisattacken. “du har ju så svaga lungor”  ds.

Min första vecka på Posten har gått mot sitt slut. Succe! Det här låten är så jävla Posten. Dr.feelgood liksom. Gotta luv. Vill även berätta att jag har delat ut post i regn hela dagen. Känns som att jag är blöt ända in i själen.

Idag är jag officiellt ensam. Hela min familj är bortrest. En halvan är i Norrbotten. Andra halvanär på väg till Cypern. Niclas är i Kina.  Själv är jag kvar i Sverige. Men det är ju kul att vara i Sverige!!!!!!!!! Synd för er att ni inte uppskattar ert ursprung lika mycket som jag! Verkligen! Mer Sverige till mig!

Sa jag att jag gillar min kropp? Ja, jag sa ju precis det. Skrev, haha! Asså det är ingen ljudblogg det här. Herregud, hur skulle det se ut? Skulle antagligen inte se så mycket ut, skulle nog mest höras. Det förstår du ju själv!

Klockan var 06:10. Kartan började dagen med avslöjanden:

• Idag är det torsdag.
• Du har två arbetsdagar kvar.
• Du har från och med söndag en månad på dig att besöka barnmorskan.

Tack Kartan!

(Notera gärna mitt kärringsnus. Så går det när man slutar röka. Man blir en jävla kärring.)

I natt (ungefär klockan halv tolv. Kanske är kväll för alla er sommarlediga kidz där ute, vad vet jag? Jag är i alla fall gammal, trött och har ett jobb att vila upp mig inför under natten. Ja, det har jag faktiskt. Hejdå.) låg jag och lyssnade på regnet. Sen ringde klockan och jag fattade inte vad som hände. Det ä gött å jöbbe!

Var faktiskt ute och sprang igår. Tjugo i tio. En ganska osmart idé kom jag på under rundan, eftersom att min lilla löptur skulle innebära att jag inte skulle kunna sova så mycket som jag behövde. Och herregud, alla vet ju hur viktigt det är med återhämtning efter träningen!!!!! Men i alla fall: Efter löpturen kändes allt mycket bättre. Fast nu kommer jag på att jag mötte den där okända, rätt otäcka killen som vinkade och sa hej i fredags. *svensk* Sprang extra fort då, för jag blev rädd. Föreställde mig att han skulle springa efter mig och stabba mig in the back och typ VA FAN HÄLSADE DU INTE PÅ MIG FÖR!!!!!!! samtidigt som jag ligger på backen och rullar runt i grus och kroppsmys!!! (blod alltså. vet inte varför jag skrev kroppsmys, jag gillar inte blod nämvärt. asså, det är ju bra att ha i kroppen. I. inte utanför. varken i påse eller i puddingform.)

Vaknade en timme innan jag skulle upp imorse. Var så rädd för att försova mig och att misslyckas på första arbetsdagen.

Jag försov mig inte och det gick faktiskt riktigt bra på jobbet. Hade förväntat mig en riktig helvetesdag eftersom att jag inte delat ut post eller gått “mitt” distrikt på ett halvår. Det hade kunnat blivit en riktig helvetesdag också, om jag fortsatt som under tidigare vikariat. Men det är så skönt nu för jag har kommit till insikt om en sak som räddade min dag. Jag har kommit på att det faktiskt är helt onödigt att stressa. Jag förlorar bara på det i ork, kropp och pengar. Ingen kommer tacka mig när jag går hem lite tidigare en dag med ömma knän för att jag rusat som en dåre i trapphusen. Det är så skönt att inte behöva känna den där stressen över att jag kanske sorterar klart tio minuter senare än alla andra.

Faktum är väl att jag egentligen borde förväntas ta längre tid på mig än ordinarie personal, men ibland känns det som att så inte är fallet på min arbetsplats. Som ung och smärt vikarie förväntas man vara flinkare och raskare än de gamla rävarna. Tyvärr har jag faktiskt fått erfara en ganska dålig attityd från vissa när man behöver hjälp som vikarie. Det borde inte vara något konstigt att en person som gör sin första dag på ett halvår på arbetsplatsen frågar om hjälp, men i vissas ögon verkar detta vara ett rop på utskällning.

Nu låter det som att min arbetsplats är urusel. Det är den faktiskt inte. Jag gillar mitt arbete. Jag får vara utomhus mycket och det är hyfsat varierade arbetsuppgifter under dagen. Lönen eller arbetstiderna är heller inget att klaga på.

Nu när jag dessutom har insett att jag inte ska behöva slita ihjäl mig bara för att vara lika snabb -om inte snabbare, än ordinarie så är jobbet ännu bättre. Kan tänka mig att många (unga sommar-) vikarier gör det felet som jag har gjort. Jag menar inte att man ska slöa. Jag menar bara att man helt enkelt inte ska behöva stressa ihjäl sig. Bara för att man är ung (och vikarie) ska inte ens arbetssituation och -miljö vara urusel. Om alla kunde inse detta skulle väldigt många fler få en drägligare arbetssituation. Om färre kunde gå med på taskiga avtal och att bli utnyttjade skulle faktiskt en förändring behöva ske för de unga i arbetslivet. Allt är faktiskt inte okej bara för att du är ung. Man måste inte gå med på allt.

Upp till kamp osv osv

*är faktiskt seriös*

Imorgon börjar jag jobba. Ska bjuda på en absurdt vidrig bild bara för att förmedla känslan:

åh fina 2007, eller nåt.

Idag har jag förresten: ätit (inte så jättemycket), duschat (en gång) spelat mafia wars (tusen gånger) och kollat på tv (tusen timmar). Har varit utomhus en gång (på balkongen). Försökte faktiskt se en film (Alexander) men den var så himla dålig att jag funderade på att skära mig i armarna istället (roligare sysselsättning).  Ska verkligen minnas den här dagen som något fantastiskt.