Okej så idag var dagen då jag:

1. Vaknade en och en halv timme innan klockan ringde. 05:20!!! Ville bara kasta något i huvudet på mig själv så jag kunde somna om.
2. Blödde näsblod för första gången. På praktiken. HAHA först att jag framför min dator och bara “men vad är det för plötsligt och envist rinnsnor?”
3. Fick nån jävla magkatarr??? Köpte tabletter som ska hjälpa när man sura uppstötningar, ont i magen pga syra, osv mera. och dom hjälpte. Så… här har ni lilla mm vilket står för magsyremalin.
4. Hade lite andningssvårigheter? :-)))

Bra dag? Ni då?

Ps. Igår när jag skulle sova så blev jag väckt av grannjäntan TVÅ GÅNGER pga hennes sexstön preciiiis när jag somnat. Det är nån ny rutin vi börjat med här i huset tror jag! Unnar verkligen henne gött sex men snälla stöpp in nåt i munna på denna kvinna så jag får sova i fred. Med nåt menar jag VALFRITT. Finns massor av saker man kan ha i munnen :D *ler* Ds.

Ps. Okej haha det där sista… Var bara vidrigt. OCH SANT. Ds.

Ps. Så himla kul det här med Reinfeldts pensionsuttalande. Eller snarare reaktionerna på det. Vem är lockad av att jobbat till 75? En del är nog det, faktiskt. De flesta är nog dock inte lockade av tanken. Men å andra sidan: vem är lockad av att inte kunna få någon pension när den är 75 år pga igenbrakat pensionssystem? Någonting måste ju göras för att vi ska kunna försörja våra gamla som blir allt fler. Jag tycker att det är gött att någon åtminstone kommer med förslag  som inte inkluderar “höj skatten tills vi inte har något kvar av lönen :D” Ds.

Liknande inlägg:

1. Om ett projekt jag tänkt på länge Hej jag heter Malin och jag skulle vilja gå...
2. Förlåt bloggen, jag har försummat dig. Har dåligt samvete för annat också men jag vaknade...
3. Kan jag inte bara få smeka min feministiska mus ifred? Alltså. Man kan inte dela upp porr som bra och...

Jag vet inte hur ni tänker kring det här med vikt och hälsa. Men ibland kan jag få för mig att många tänker att bara man är smal så mår man bra, då är man hälsosam. Jag är ju inte överviktig men jag fattar att jag liksom vem som helst kan bli. Jag har börjat inse att tiden då jag kunde äta vad som helst, dricka vad som helst, leva hursomhelst utan att det bekom mig är över. Jag är inte överviktig nu men jag kan gott bli. Det är inte så att jag är direkt rädd för det, men jag kan känna viss oro inför att det är lite som en lavin… Om jag inte tar tag i mitt leverne i tid kommer det bara gå utför. Utför tills den gräns passeras där jag inte orkar göra något längre – eftersom det är ett för stort projekt. Nu låter det verkligen som att jag sitter på ett rusande tåg som för varje meter närmar sig helvetet. Riktigt så dramatiskt är det ju inte. Men det är väl precis det jag vill undvika. Jag vill inte att jag ska nå den punkt då det hela blir dramatiskt. Är det här ohälsosamt resonerande av mig?

Jag är inte supersmal men heller inte fet. Ändå känns det nästan fräckt av mig att sitta och tänka på att jag, som inte “ens” är överviktig, ska göra något åt min vikt. Som en skymf mot dem som faktiskt “har rätt” att ha dessa tankar av reella hälsoskäl. Som att de har patent, monopol, ensamrätt på tankar om vikten.

Är jag fräck som har dessa tankar?

Liknande inlägg:

1. Om ett projekt jag tänkt på länge Hej jag heter Malin och jag skulle vilja gå...
2. ett sk blogginlägg dricker sk magjos och bara mår. bravo friskus äpple smakar...
3. Härmed raserar jag en mur och börjar bygga en annan Fan också. Jag vill men jag vill samtidigt inte skriva...

Hej jag heter Malin och jag skulle vilja gå ned lite i vikt. Eftersom jag inte vet vad jag väger idag kan jag inte sätta upp ett viktmål i siffror. Men jag har lite koll på hur jag skulle vilja att kroppen såg ut. Eller, egentligen har jag mest koll på hur jag vill att min kropp inte ska se ut. Och det är ungefär som den ser ut idag. Sorgligt men det är lika bra att jag är ärlig. Annars kommer jag ju aldrig någon vart med projekt jag-vill-inte-ha-storlek-31-i-byxor-innan-året-är-slut (vågar inte prova byxor i tumstorlek så det kanske visserligen redan har inträffat).

Eh, varsågod för bildregn förresten. Detta är bilder från när jag var nöjd med hur kroppen började formas efter månader av ihärdigt styrke- och konditionstränande (kontraproduktivt men fint blev det ju ändå).

För att peppa mig själv att få tillbaka den där kroppen tänkte jag göra det jag gör bäst. Skriva listor. (Hehe, och sen ska jag ju träna, då.) Vi börjar med att lista:

Fördelar jag ser med att gå ned i vikt:

• Jag kan ha mina byxor jag vuxit ur igen.
• Jag får spendera massor av tid utomhus.
• Jag mår bra att att motionera och av att andas in frisk luft. (Och av egentid, icke att förakta!)
• Jag får förhoppningsvis bättre hy om jag rör på mig mer och äter bättre.
• Jag blir skitsnygg.
• Jag sover bättre när jag rör på mig.

Nackdelar jag ser med viktnedgångsprojektet:

• Jag kan inte äta godis, pizza, chips och popcorn i samma utsträckning som idag.
• Jag kan inte njuta av öl, vin och sprit(drinkar) på samma sätt.
• Jag måste lägga ned massa tid på att motionera.
• Jag måste planera min vardag mer.
• Jag kan inte äta alla goda vardagsräddande maträtter som är så lätta att slänga ihop.

Helt ärligt känns dessa nackdelar rätt töntiga, men den där filmkvällen liksom hör ihop med något salt och fett att tugga på. Det ser så simpelt och töntigt lätt ut i skrift, men när jag väl sitter där i det nedsläckta vardagsrummet är det inte så jävla lätt ändå.

Bilden nedan är typ sinnebilden av… mitt bästa jag. Vilket är dumt eftersom jag var för smal på denna tid. Men jag tänker alltid på den här bilden när jag tänker på hur jag vill se ut. Minus luggen, de raka ögonbrynen, och ögonskuggan (som förresten är lila i verkligheten men har blivit läskigt kopparbrun på bilden) då. Blusen har jag dock gärna på mig, den är skitsnygg. Asså kolla hur väl ansiktsdragen syns. Ser lite sådär fint långdistansutmärglad ut. Någonstans ditåt vill jag, men med lite nyttigare inställning till mat och kalorier.

Vi får väl se. Jag tänkte ta och mäta kroppen i veckan för att kunna se om det blir någon förändring. Vi äger ingen våg och det känns i ärlighetens namn rätt skönt. Dessutom är det ju inte främst vikten jag vill förändra (det är liksom sekundärt) utan hur fettet är fördelat över kroppen. Eller kroppens form kanske jag ska säga. Vikten har jag inget problem med egentligen, det är mest en siffra för mig. Siffran i byxlinningen och den som anger BHns omkrets spelar större roll. Där kan vi snacka siffermani. Jag inser att jag inte kommer kunna bära byxor i storlek 27 igen, och samtidigt må bra, men jag vill faktiskt kunna ha i alla fall storlek 29.

Här näst ska jag nog sätta upp ett långsiktigt och några kortsiktiga mål. Men först måste jag nog smälta detta offentliggörande en stund.

Tack för mig.

Liknande inlägg:

1. Tankebrott Jag vet inte hur ni tänker kring det här...
2. Ensam mamma Haha rubriken. Mamma. Vad kul va? Om jag och N...
3. ett sk blogginlägg dricker sk magjos och bara mår. bravo friskus äpple smakar...

Har dåligt samvete för annat också men jag vaknade yr i morse så jag får ta tag i det en annan dag. VEM har skänkt mig dessa svaga gener!!!! Jag som trodde att min kropp och psykiska hälsa klarade ALLT, hur länge som helst, jag som trodde att INGENTING var omöjligt. Nejdå, nu känner man sig som en svag karljävel. Sådär som män är när dom är sjuka. Svaga och gnälliga. En flis i fingret är som en påle genom hjärtat. Oj haha orkar inte ens förklara det sk manshatet mer, den sista droppen energi som finns i denna trasa till kropp tänker jag inte vrida ut i munnen på någon man som läser in det han vill läsa in, tolkar det han vill tolka in.

du förstår ingenting

Liknande inlägg:

1. Spanien i bilder: Urval ett ...
2. Är så att säga hemma från Olofsbo oj hej hallå är hemma från falkenberg men har inte...
3. solenergi – kanske mitt tantigaste inlägg Vad fint det är i Karlstad. Jag tänker inte...

har varit ute och sprungit idag. sprang till mamma i lördags och hämtade min primer och passade på att byta till hennes dubbade skor från typ 90-talet. min mamma luktade skogssvett ofta när vi var små, hon höll på att orientera mycket då. vet ni hur skogssvett luktar? tänk dig att du springer rakt ut i skogen, nån snårig myggig jävla skog säkert, ner i nåt jävla kärr i 25 graders värme och sen återvänder till dina barn glad i hågen mossblöt upp till knäna… jag tog alla kontroller! ja!  föreställ dig den glädjen du möts av när dina kids drar in luft genom näsan och upptäcker… !!!

i alla fall. dom skorna hade jag idag. 5,3 kilometer på sporadiskt plogat underlag. ramlade noll gånger. var inte ens nära! fatta vilka toppenskor det här är! ska börja använda dem till vardags, ni ska veta hur häftigt det låter när man går i trapphuset med dom. tänk dig typ skodd ponny på sommarasfalt. DET är jag i dom dubbade skorna.

nåt ni undrar innan jag börjar lvla?

jag har en grej annars: hur kan man stava hockey “hocky”?

Liknande inlägg:

1. Tankebrott Jag vet inte hur ni tänker kring det här...
2. Om ett projekt jag tänkt på länge Hej jag heter Malin och jag skulle vilja gå...
3. Härmed raserar jag en mur och börjar bygga en annan Fan också. Jag vill men jag vill samtidigt inte skriva...