Jo det är nämligen såhär. Jag har ingen frisyr. Har i princip aldrig haft. Jo, det har jag visst det. Men bortse från dessa tillfällen för 5 år sedan och känn med mig. Jag har hår, men ingen frisyr. Jag förstår knappt hur detta känns, eftersom jag inte har något att jämföra med. Leker med tanken hur det måste kännas att ha en frisyr. Jag tänker att det är lite som en vänskap. En vänskap man måste underhålla, ta hand om och betala dyrt för. En ganska krävande vänskap skulle en del säga. En vänskap jag är utan sedan en tid tillbaka. Jag tänker ensam är stark och det som inte dödar härdar. Men detta tomrum. Det är svårt att hantera.

Jag tittar på bilder på mig och den där vännen. Försöker förstå. Analyserar, funderar, vart gick det egentligen fel? Vart förlorade vi varandra? När tog vänskapen slut?

Du känns väldigt… Avlägsen.

Men så kan det ju vara med vänskap. Ibland.

OBS BILDEN ÄR ETT proffsigt MONTAGE OBS

åh, har lite svårt att andas idag. tänkte att det var halsontet som spritt sig nedåt i lungorna, men sen sa mamma det är inte ångest då?

om jag tänker efter så känns det ju lite så – men varför då? nu är jag väl inte stressad heller… eller?

vill hur som helst bli frisk. planerar hur vardagsrummet ska se ut sålänge. jag har en sådan vacker vision. TVÅÅÅÅ karlstad. åh herregud. några rep, tampar å nån båt. runda fönster. vatten utanför fönstret. kommer göra om hela karlsvik till en liten båt. i trä. som alla får vara med och olja in om våren. haha tänk er det va – en lägenhet med marin känsla. bara å lägga ut några tjocka smutsiga rep i fönstret. hahah.

här är min syrra! om man vill se mer av henne och t ex möllan kan man kolla på filmen Gycklarsvin. bäddar in den så ni inte kommer undan.

mycket bra.

hösten? tänk om man hittade ett jobb – hoppa av plugget å ba glida till nåt skitjobb om dagarna. typ slita häcken av sig för pissig lön? VILL JAG VILL JAG VILL.

en till grej bara innan vi KNYTER ihop det här “säckiga”:

förlåt för att jag inte svarar på era kommentarer. orkar inte just nu – men jag läser dem alla och tycker jättemycket om att ni kommenterar.

Hej hej hallå.

Håller på och funderar över livet, framtiden, nutiden, dåtiden osv. Fick precis mitt antagningsbesked för hösten. Kollar på utbildningar. Andra utbildningar. Vet inte om jag verkligen sitter i rätt båt nu. Det här med webb och multimedia… Ärligt talat nu. Är det verkligen så himla kul? Är utbildningen verkligen så himla bra? Jag menar… Det här med porer, behåring, keratinisering, acne, huden i allmänhet – DET är ju kul. Det är ju bara några små detaljer. Jag bor ju i Karlstad. Har lånat en hel del av mina tillgängliga veckor hos CSN. Hudterapeut kan man utbilda sig till i Landskrona och Stockholm. Respektive utbildning är på 2 år. (Ja ja, det finns privatfittor i Malmö, Göteborg etc, men jag har läst för mycket skit om vissa skolor för att vilja ens tänka tanken att gå där, och kostnaden… Nä.) Om man nu av någon anledning skulle komma in på utbildningen YH-utbildningen… HALLÅ jag har ju en lägenhet, en kille!!!, ett marsvin, en familj, ett liv tänkte jag skriva men det vetefan, här i Karlstad. Vad gör man med allt det där? Hur bestämmer man sig? Hejdå

Kroppshållning

oj hej hallå är hemma från falkenberg men har inte landat. är stressad men jag börjar bli van. är och förblir den där rätt tjuriga, snipiga tjejen som låter stressen gå ut över omgivningen. små små strålar av varmt solljus når ibland ner och jag slutar svära. nåväl, det går över. sisådär efter sommaren skulle jag tro. då är jag en erfarenhet rikare: sök inte tre sommarkurser som pågår samtidigt.

kämpar mot det dåliga samvetet nästan hela tiden. jag tycker jättemycket om att träna och jag mår väldigt bra av det. men det händer nånting i hjärnan så fort jag slutar. skulle inte tro att det beror endast på endorfinabstinens, isåfall skulle träningen kunna gå att ersätta med andra endorfinutlösande aktiviteter. men nä, jag har bara dåligt samvete istället. det är väl ingen rolig drivkraft? springa för att döva det dåliga samvetet?

redigerar bilder och jobbar på plattröven istället.

hej, har ingen ork, noll energi, och så. men det gör inget.

jag har köpt en lustig toningsmousse som jag kletat in håret med. nu är håret alldeles grått. silver stog det ju. tur att det bara är hår. inte liv eller död menar jag.

lyssnade ut “låt den rätte komma in” idag. författaren själv som uppläsare. vill säga fruktansvärt bra, men får man det om vampyrberättelser? blir så sentimental när ljudböckerna lider mot sitt slut, dom bra ljudböckerna det vill säga. när boken närmar sig slutet är det som att säga hejdå till en intensiv relation, en relation till någon man tycker om jättemycket.

har börjat äta b-5 igen. tre tabletter i ett svep. ska nog börja jobba med att svälja saker, så bra som jag är på det. kurir. ja. vad mycket man skulle få se.

har börjat känna mig lite fet igen. inte tränat så mycket. inte nånting alls, faktiskt… på en hel vecka. eller mer. herregud, när var det senast… är det så det ska vara – resten av tiden? så fort man inte har lust, att… träna, så ska den där gnagande känslan börja äta upp allt vettigt man har i skallen?

imorgon åker vi till falkenberg och har det fint.

återkommer, hejdå.