svartvit

Igår satt jag och gaggade med en barndomskompis som jag inte träffat på flera år i några timmar. Det var jättetrevligt. Det är lustigt hur det har blivit med oss som växte upp på Stockfallet. Vi är inte alls lika sammankopplade längre som de som växte upp tillsammans i andra stadsdelar verkar vara.  Inbillning? Jag undrar om det hade varit annorlunda om min familj inte flyttat så mycket. Det är också kul att vi kunde sitta och prata som om åren inte alls gått, som om vi inte alls valt helt olika banor i livet… Egentligen är vi väl precis samma personer som förr fast med lite skrynkligare hud och med hjärtan som fått sig några törnar genom åren. Inte lika oskyldiga nu som då. Det är ju ganska fantastiskt att vi kan träffas nu – vi som lärt känna varandra under våra mest sårbara år då vi ännu inte formats av krav och vuxenlivet i allmänhet. Det är lite, om jag tillåts använda liknelser, som att vi höll varandra i handen på resan till bron till vuxenlivet. På andra sidan möts vi igen.

Det är ju fint.

 

Snart vinprovning med mamma. Ikväll blir det Rebecca & Fiona.

 

Ps. Fick VG på min eventuellt sista salstentamen innan examen. Känns sas helt OK. Ds.



Hittade inga relaterade inlägg.

Tagged with:
 

3 Responses to Uppväxt

  1. A says:

    vemdå vemdååå? vilken av alla stockfallingar? :)

  2. A says:

    åhå! ho känner en te!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>