Bokcirkeln ang Lilla stjärna

öjj, jojjo! Har ju inte svarat på din kommentar ang den där boken Lilla stjärna. Såhär skrev jojjobojjo:

“har läst alla hans böcker och tycker helt klart denna var den sämsta, det suger att inse det men det tycker jag verkligen. och JA jag undrar också precis som du, vad hände med jerry, vem placerade ut barnet i skogen? john ajvide lindqvist har ju tidigare, i pappersväggar, fortsatt med historian (om än i kortare novellform) från hanteringen av odöda. jag tänker att han kanske kan göra så om denna med! det är ju historien kring flickorna som intresserar mig mest, mer än vad som hände där boken slutade.

jag läste en recension i nöjesguiden idag (http://nojesguiden.se/artiklar/litteratur-lilla-stjaerna) och kunde inte annat än att hålla med om vad det stod i inledningen av recensionen – att han skriver lite som om det vore en högstadieuppsats. jag tycker det ibland är så våldsamt spännande att jag får gåshud men samtidigt ba EUUW för att det är så TÖNTIGT. han försöker få in populärkultur, lunarstorm, the smiths, bright eyes, referenser till att tjejer “vill se ut som britney spears” och man skaffar doc martens och kickar mobbare på pungen.
alla hans böcker tas emot skitväl av recensenterna som tycker det är ball med hans popreferenser.. jag tänker att jag kanske är lite för ung för det hehe. de gamla manliga recensenterna 50+ har väl aldrig varit med om någon som väver in the smiths i historian, men jag tycker mest han skriver som jag själv skrev när jag var typ femton och lade upp text på sockerdricka/lunar/whatevs. tycker inte det känns äkta när han försöker beskriva tonårsångest.

vargflickorna och den grejen tyckte jag var töntig :( varför väva in massa andra labila tjejer för. helt klart var, som du skriver, första halvan bäst!

MEN jäkligt spännande på sina håll, men jag tycker han skriver barnsligt och naivt på något sätt. som att han försöker vara ungdomlig men failar.

men annars älskar jag alla hans böcker!! läs pappersväggar om du inte gjort det, det är en samling med massa olika historier. sjukt bra!”

- jojjo

jojjo! WORD! När jag lyssnade på Lilla Stjärna tänkte jag flera gånger att den kändes jäkligt högstadieuppsats. Nåt såndär som man skriver när man är i den där åldern – man tror sig veta lite för mycket, tycker att man är väldigt vuxen, ens problem är unika och man har lite för dåligt språk för att uttrycka sig. Mådde typ dåligt när jag läste delarna där han väver in textrader ur olika låtar (t ex slutet där Terese ABBA-sång utgör hälften av väven av skräckupplevelserna på Allsången.). Eller hela internetgrejen – eller allt med vargflickorna. Idol??? Eller när Terese börjar omges av massa labila tjejjor, hur hon mässar för dem? Jag fattade aldrig varför dom lyssnade så på henne, varför dom blev så lugna av hennes psykosnack?

Vet inte om jag inbillade mig det men det kändes lite som att han varit pressad av framgången från Låt den rätte komma in? Försöker uppnå samma höjd med uppföljande boken Lilla stjärna (vilket inte är konstigt i och för sig, klart man vill att alla ens böcker tas emot varmt och blir poppiz), men lyckas inte riktigt. Han försöööker liksom för mycket?

Ska ta och läsa den där Pappersväggar. Och Hantering av odöda.

Människohamn, då?

Liknande inlägg:

1. Spoiler alert go go go Lillemor Får rapporter från min syrra om en ljudbok som verkar...
2. Sexualitet och extremism Har varit på biblioteket med mina lebbskor och lånat God...
3. okej okej okej på med solglasögonen för nu tar jag av mig kläderna hörrni Jag har en sak att bekänna. Jag lånade ju böcker...