Okej, ska vi försöka reda ut lite av det här manshatet som har flödat den senaste veckan här i min kära blogg? Känner att det liksom äter opp mig. Det brukar vara så när jag marinerar mig i negativa tankegångar och känslor. Antingen så väljer man att göra något av det, att vända det negativa till något positivt. Eller så förblir man bitter. Men innan man vänderkan man behöva ventilera lite en stund först, andas in frisk luft efter att ha vädrat ut. Det är så jag känner, och det är så jag har gjort nu.
Måste bara påpeka att dessa känslor, att skylla allt dumt i världen på det andra könet, inte har något med min feministiska åskådning att göra. Nej, för det har i min mening inget med feminismen att göra. Men det är en helt annan diskussion, eller hur? Det här manshatet har med min person att göra. Eller, med min personlighet. Med MIG att göra. Det kan ju lätt bli så att när man möter nog många rövhål (ursäkta uttrycket), när man möter nog många kommentarer, när man möter nog många gärningsmän, och alla dessa möten resulterar i ett vad som verkar då vara ett enda svar: det manliga könet. Då blir det lätt att det rinner över. Förra veckan rann det över i manshat.
Men hur kan man tycka så? Hur kan man hata hälften av jordens befolkning (nåja)?
Jag förstår ju själv att det är inte är helt rättvist. Det är ju sällan det att dra alla över en kam. Att generalisera.
Jag känner mig rätt säker på att jag inte är ensam om att känna såhär ibland, eller att tänka i dessa banor. Jag menar inte bara bland kvinnor nu, för jag är övertygad att det finns flera pojkar och män som inte tycker om den mansbild som serveras dem. Och det känns lite som att det är dom där som inte sväljer hela kakan hel som jag nu sätter mitt hopp till. Jag kan liksom stå här och skrika mig hes om hur mycket ni borde ifrågasätta, men det är ju blott ni som kan göra slag i saken. Jag är ingen man, jag är en kvinna. Jag har min egna roll -kvinnoroll, att fundera och se över. Nu råkar det bara vara så att er roll drabbar mig också. Och väldigt många fler.
Det är när jag inser det som jag drabbas av den där hopplösheten. Som liksom rinner över i ett slags manshat. Och det är sorgligt, för jag vet att det inte är rättvist.
Är det någon där ute som förstår det? Som förstår vad jag menar? Som förstår vad jag inte menar? Som kanske till och med känner samma sak ibland?
Liknande inlägg:
- Kvinnorollen, mansrollen och diskberget Varför får jag alltid dåligt samvete när jag ger en...
- Rätten att skämta om allt: Just nu funderar jag på att döda alla våldtäktsmän på hela jorden. “funderar på att typ…hmm….våldta någon” 3 personer gillar. Raden har...
- Varför man nu ens skulle vilja ligga med en feminist är för mig oklart. Det är OKLART! Hihi den här mannen Stefan Jensen är verkligen smartare än...
7 Responses to Nu har jag skrikit färdigt. Kvar finns bara en viskning.
Leave a Reply
Och jag ba vill välkomna er till AMBITIÖSA VÄRMLANDSTÖSAs blogg! Här möter ni en 23 år gammal häxkärring som älskar loppis, svenska språket, hudvård, rött vin, rött hår, uppstoppade djur, webben, surdegsbröd och grafisk design (utan inbördes ordning).
Mer om mig:
Jag pluggar Webb och Multimedia på Karlstads Universitet. Våren 2012 bjuder på min sista termin under vilken jag åker till Uganda i en månad.
Har du frågor eller förslag? Kontakta mig gärna!
malin@ochjagba.seFölj & dela ochjagba.se
I HEAR YOU!!!!! så jävla mycket, därför versaler. jag får panik när jag tänker på att det finns män (och kvinnor, självklart!) som sväljer hela mansrollen med hull och hår. sen lugnar jag ner mig ett ögonblick när jag inser att det finns män (någonstans?!!?) där ute som inte gör det. men ändå, det är precis som du skriver, det är männen som måste arbeta med sin egen mansroll, vad den innebär och står för, det kan ingen annan göra åt dem. var och en måste ta ansvar för sig själv. vill jag definieras som man? som bilden av mannen?
asså oj vad flummigt. men ja, jag känner ofta ett starkt manshat, och jag hatar mitt manshat! men det är lätt att falla tillbaks till den när man ser all skit, alla män som är dumma i huvudet.
jag gillar citatet ur “stjärnor utan svindel”:
“Alla män är inte idioter, men idioter är väldigt ofta män”
/stolt kvinnosugga
.-= catcalls senaste blog ..mer byggt! =-.
Ja! För när man ser tex. reklam för det nya relaxanläggning-badet i stan och de flaggar för en kväll för bara tjejer och man funderar på varför och man funderar på vad det är som gör att det behövs en kväll för bara tjejer(ska tillägga att det är “endast tjejer” en gång i veckan på det där stället men ingen “bara killar”) och om man skiter i patetiska förklaringar som att tjejer måste få fnissa och komma i den där stämningen som bara kan bli när det är bara tjejer och funderar på varför vi även måste ha könsuppdelade toaletter och man på nåt sätt inser att det är för att det finns män, uppenbarligen så många, som inte kan sköta sig att det behövs en speciell kväll för tjejer där tjejer kan få finnas på badet helt hämningslöst, och för att det finns män, tillräckligt många, som inte kan sköta sina toalettbestyr så att det ser civiliserat ut efteråt och det finns så jäkla många män som inte vet vart gränsen går, som taffsar och säger fula saker och kränkande saker och som tror att de har rätt att göra saker mot andra bara för att dessa andra är tjejer. Och ja, därför kan man hata män, manligheten, hela skiten. Man kan även få för sig att generalisera så mycket att man hatar alla män. Och jag vet att tjejer(nu har jag skrivit tjejer i hela inlägget, men kvinnor i allmänhet) också kan vara dräggiga och gå över gränsen och söla ner, men vafan, inte i närheten av hur männen tillåtits och fortfarande tillåts härja runt. Och ja, man kan känna att allt bara rinner ur en när man tänker på alla dessa underbara män som är skitsmarta och ser igenom den här könsrollen som de blivit formade i sedan födseln men som inte gör något. Och jag klandrar dem inte, fast ändå gör jag det, men lika svårt som det är för kvinnor att bryta den könsroll vi formats i så är det svårt för männen också. Jag tänker inte skriva något försvarstal för dem, bara konstaterar det. Att det är fan svårt.
Mysig blogg!
Sköt om dig och ha en tokhärlig kväll! :smile:
.-= Cecilia, Kär-Smycken!s senaste blog ..Tre! =-.
Jag hatar inte män, tvärtom älskar jag dem och blir mycket starkt attraherad av dem framförallt när jag har ägglossning men jag vet inte om det är biologiskt eller en socialt konstruerad heterosexualitet. Däremot hatar jag KÖNSMAKTSTRUKTURER och MANSROLLEN och alla dåliga drag som ofta kommer i strävan efter den HEGEMONISKA MASKULINITETEN.
Tjena!
Fin blogg du har! Jag hittade hit via funbeat…
Jag tror jag förstår lite av det du menar… Fast jag är en sån där “man”… :-)
Jag jobbar tllsammans med nästan bara män, tyvärr… En del bra, andra mindre bra…
Jag försöker göra något åt de “mindre bra”… Så gôtt jag kan!
Ha en bra dag!
Ps. Jag tror jag testar team sportia i mitticity nästa gång. Får se hur det går…
.-= Per Larssons senaste blog ..Onsdag Kväll! =-.
Det är gött, brukar rulla mig i manshat varje dag, sen inser jag att det är så fruktansvärt slöseri med energi & att det är bättre att försöka acceptera det samtidigt som man försöker kämpa mot det. Istället för att kämpa mot det samtidigt som man slänger ut en enorm mängd energi på hat också.
.-= Joe Pops senaste blog .. =-.